Behandling av urinblåsecancer

Om utredningen visar på urinblåsecancer finns det ett nationellt vårdprogram i dag som vården följer. Detta för att det ska vara en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett var man bor i Sverige, oavsett kön och socioekonomisk status. Vårdprogrammen bygger på senaste medicinska kunskap och ger rekommendationer om utredning, behandling, omvårdnad, rehabilitering och uppföljning. Här kan du ladda ner nationellt vårdprogram för urinblåsecancer. Vid misstanke om blåscancer sker en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp. 

Vad är standardiserat vårdförlopp (SVF)?

Standardiserat vårdförlopp förkortas SVF och det finns för många cancerformer.  SVF innebär att alla som utreds för en viss cancersjukdom ska omhändertas och utredas på likartat sätt. Vården strävar efter att undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett vem du är eller var du bor. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas. Läs mer om standardiserat vårdförlopp här.

Icke-muskelinvasiv blåscancer

Kirurgisk behandling

Om cancern ännu inte har trängt in i muskeln eller omgivande vävnader så är det en så kallad icke-muskelinvasiv blåscancer och tumören kan opereras bort med hjälp av kirurgi. Läkaren går in via urinröret och hyvlar bort den ytliga tumören. Ingreppet kallas TURB (transuretral resektion av blåsan). Operationen görs i narkos eller ryggbedövning.  

Varför är det inte ovanligt att patienter får genomgå flera TURB operationer?

Enligt vårdprogrammet rekommenderas att göra om TURB operationen om tumören har vuxit utanför den yttre slemhinnan och växt in i det så kallade bindvävslagret (lamina propria), läs här om olika typer av blåscancer.

Det är svårt för urologen att veta hur djupt hen har skurit i urinblåsan. Idealiskt är att få med en bit av muskellagret under tumören.  Vid tveksamheter om vilken typ av cancer patienten har gör urologen om TURB operationen för att bringa klarhet. Det är viktigt att kunna ställa rätt diagnos eftersom detta styr vilken efterföljande behandling som är mest effektiv.

Mer information hittar du på:
Blåscancerförbundet.se
Cancerfonden.se

Medicinsk behandling

Vid icke-muskelinvasiv blåscancer är det vanligt att läkemedel ges lokalt, direkt i blåsan. Denna behandling kallas intravesikal instillation, blåsinstillation eller blåssköljning. Olika namn men samma typ av behandling. 
Behandlingen utförs med lokalbedövning och går till så att medicinen förs in i urinblåsan via en kateter. Läkemedlet verkar direkt på slemhinnan i blåsan. Genom att ge behandlingen lokalt i blåsan minskar risken för biverkningar jämfört med om man skulle ge samma läkemedel via blodet (systemisk cellgiftsbehandling). Det finns idag två läkemedelsalternativ, kemoterapi eller immunoterapi att välja mellan. Vilket läkemedel just du får beror på vilken typ av cancertumör du har i blåsan.

Kemoterapi (Lågdos cytostatika)

Vid icke-muskelinvasiv blåscancer kan du få ordinerat kemoterapi i låg dos. Kemoterapi tillförs direkt i blåsan för att döda aktivt växande cancerceller. En stor fördel med att ge läkemedlet direkt i urinblåsan, istället för via blodomloppet, är den förbättrade toleransen. I urinblåsan kan cytostatikan inte nå andra, mer känsliga, kroppsdelar och många av de negativa biverkningarna som förknippas med systemisk kemoterapi (via blodet) kan undvikas.

Lågdos cytostatika kan bli aktuellt vid två tillfällen dels direkt efter TURB-operation sk post-operativ behandling och dels som underhållsbehandling.

Underhållsbehandlingen sköts som regel på urologmottagningen och du går hem direkt efter behandlingen.

Immunterapi

Vid icke-muskelinvasiv blåscancer kan du ordineras immunterapi.

Immunterapi kallas även BCG-behandling. Namnet kommer från bakterien Bacillus Calmette-Guerin (BCG) som används vid behandlingen. När de försvagade BCG bakterierna når blåsslemhinnan utlöses en reaktion från kroppens immunförsvar. När immunförsvaret har ”larmats” på detta sätt kan det på egen hand upptäcka cancerceller i urinblåsan och förstöra dem.

Immunterapi ges som underhållsbehandling. Behandlingen sköts som regel på urologmottagningen och du går hem direkt efter behandlingen.

För mer information:
Blåscancerförbundet.se
Cancerfonden.se

Muskelinvasiv blåscancer

Kirurgisk och medicinsk behandling

Om cancern redan har trängt djupare in i blåsans muskelager är det en muskelinvasiv cancer och det finns olika behandlingar att tillgå. Denna cancerform är mer allvarlig och kräver mer omfattande behandling. Vilken behandling som är aktuell för just dig beror på flera faktorer kopplat till tumörens spridning och ditt allmänna hälsotillstånd. Den vanligaste behandlingen är att urinblåsan opereras bort helt (cystektomi). Operationen kombineras ofta med systemisk cellgiftsbehandling (cytostatika) i blodet, ibland både före och efter själva ingreppet.

Mer information hittar du på:
Blåscancerförbundet.se
Cancerfonden.se

Patientlagen

Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda fast vårdkontakt samt information om möjlighet till ny medicinsk bedömning, även inom annan region.

Enligt det s.k. patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige.

Var noggrann med att kontrollera vad som gäller för ersättning just för din behandling innan du söker vård i utlandet så att du inte råkar ut för några oväntade kostnader.

Praktisk information om detta, t.ex. hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.

Vårdgaranti

Enligt vårdgarantin (2010:349) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp för urinblåsecancer som RCC har tagit fram och som sjukvården har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i väsentliga delar följas för att man ska kunna anse att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen. I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som anhöriga och ge dem information, råd och stöd (5 kap 7 §).