Hur ställs diagnosen blåscancer?

Så här går det till att ställa rätt diagnos.

Läkaren gör först en kartläggning av din sjukdomshistoria (anamnes). 

Det är viktigt för att förstå dina symtom bättre och undersöka om det finns riskfaktorer för blåscancer. 

Cystoskopi med eller utan biopsi 

Denna undersökning görs vid alla fall av misstänkt blåscancer. Läkaren undersöker då blåsan genom att ett smalt rör med en kamera i änden förs in via urinröret in i urinblåsan, ett så kallat cystoskop.  Undersökningen görs i lokalbedövning. Om något onormalt upptäcks i urinröret eller urinblåsan tas ett vävnadsprov, en biopsi som skickas för analys. 

Ett sådant vävnadsprov kan visa om det finns cancerceller och vilken typ av blåscancer det är. Om man upptäcker blåscancer är man i nästa steg intresserad av två viktiga egenskaper: hur invasiv den är och vilken grad den har.

Icke muskel-invasiv eller muskel-invasiv: Biopsin kan visa hur djupt in i blåsväggen cancern har trängt in.  Det är mycket viktig att veta när man ska ta behandlingsbeslut. 

Om cancern endast finns i slemhinnan kallas den för icke muskel-invasiv blåscancer.  

Om cancern har växt in djupare in i blåsväggen kallas den muskel-invasiv blåscancer. 

Blåscancer kategoriseras också om den är låg eller höggradig baserat på hur tumören ser ut i ett mikroskop:

Låggradig tumör så kallad hög differentierad cancer. Den här typen av cancer har vanligtvis en god prognos vid standardiserad behandling.

Höggradig tumör så kallad låg differentierad eller odifferentierad cancer.  Höggradiga cancerformer är mer benägna att växa in i urinblåsans vägg och spridas utanför urinblåsan. 

Personer som har blåscancer kan utveckla flera tumörer i andra delar av urinblåsan eller i urinvägarna. Därför är det inte ovanligt att läkaren tar biopsier från flera olika områden.

För att lokalisera tumören i blåsan samt utesluta eller identifiera om cancern spridit sig kan man göra flera olika kompletterande undersökningar så som:

• Datortomografi (CT) eller så kallad skiktröntgen av urinvägarna och/eller buken
• MRT (Magnetröntgen)
• Ultraljud 

Exakt vilka undersökningar som blir aktuellt för dig bestämmer din läkare baserat bland annat på resultatet från cystoskopiundersökningen.

Andra undersökningar som eventuellt kan bli aktuella är

Urinprov

• Urincytologi – ett prov som tas för att kontrollera om det finns cancerceller i urinen
• Urinodling –ett prov för att utesluta att det inte är bakterier i urinen som är orsaken till symtomen.
  Hittar man bakterier behandlas det ev. med antibiotika.  

Hos män vill läkaren också kunna utesluta prostatacancer som orsak till symtomen. Därför tas ett så kallat PSA prov (blodprov) och eventuellt görs en undersökning av prostatan via ändtarmen.