Nationellt vårdprogram för blåscancer

Sedan 2013 finns det ett nationellt vårdprogram för behandling av cancer i blåsan, njurbäcken, urinledare och urinrör i Sverige¹.

Vårdprogrammet utgör riktlinjer med målsättningen att säkerställa optimalt omhändertagande av patienter med bl a blåscancer ur alla aspekter.

I det nationella vårdprogrammet står följande:

”Primär behandling av nyupptäckt blåstumör har i decennier varit transuretral resektion (TURB), som beroende på slutgiltigt histopatologiskt utlåtande (invasionsdjup, förekomst av Tis) och övriga tumörkarakteristika (antal tumörer) kan behöva kompletteras med ytterligare behandlingsmodaliteter.”

Hög kvalitet vid utförande av primär TURB är av stor vikt, eftersom den fortsatta behandlingsstrategin bygger på resultatet av operationen och eftersom risken för återfall har ett starkt samband med hur noggrant operationen är utförd.”

Klassificering av blåscancer 

2017 TNM klassificering av blåscancer är det klassificeringssystem som används i Sverige för att bedöma vilken typ av cancer patienten har och utifrån det vilken behandling som kan bli aktuell, se bild här nedan.

Behandlingsriktlinjerna

Behandlingsriktlinjerna för urinblåsecancer styrs med hjälp av riskbedömning för progression och recidiv.
Här en ny tabell över icke-muskelinvasiv blåscancerklassificering enligt EAU och nationellt vårdprogram.

I de europeiska riktlinjerna används förkortningen CIS (cancer in situ) och i de svenska används förkortningen TIS (tumör in situ), de är två förkortningar som används för samma typ av cancer.  

Behandlingsrekommendationer vid icke-muskelinvasiv blåscancer

Här är en schematisk bild över behandling av icke-muskelinvasiv blåscancer, baserad på riskbedömning, enligt det nationella vårdprogrammet¹ i Sverige.

Postoperativ instillationsbehandling direkt efter TURB 

Precis som EAU² rekommenderar svenska riktlinjerna, postoperativ instillationsbehandling direkt efter TURB. 

Författarna av svenska riktlinjerna skriver:

De nationella riktlinjerna nämner flera alternativa behandlingsmetoder för att förebygga återfall efter initial TURB, där post-operativ engångsinstillation är den åtgärd som har bäst evidens. 

LÅG RISK tumörer = Patienter med primär, enstaka Ta, LG/G1 tumörer, <3 cm, ingen Tis hos patienter <70 år, eller Ta LG/G1 tumör utan Tis med maximalt en ytterligare riskfaktor*

Behandlingsrekommendation; TURB + eventuellt tidig endosinstillation med mitomycin direkt efter TURB, ingen ytterligare underhållsbehandling.

INTEMEDIÄR RISK = Patienter utan Tis som inte inkluderas i gruppen med låg, hög eller mycket hög risk.

Patienter med intermediär risk för progression bör få adjuvant instillationsbehandling för att reducera risken för återfall, där cytostatikabehandling (Mitomycin) kan vara att föredra framför BCG med hänsyn till biverkningsprofilen, medan BCG kan vara att föredra om progressionsrisken bedöms signifikant.

Behandlingsrekommendation: TURB + eventuellt tidig endosinstillation + mitomycin x 6 (alternativt BCG med underhållsbehandling 12 månader).

HÖG RISK = Alla patienter med T1 HG/G3 utan Tis UTOM  de som inkluderas i gruppen  med mycket hög risk för progression. 
Alla patienter med Tis, UTOM de som inkluderas i gruppen med mycket hög risk för progression.
Ta LG/G2 eller T1G1, utan Tis med alla tre riskfaktorer*
TaHG/G3 eller T1LG, utan Tis med med minst två riskfaktorer*
T1G2 utan Tis med minst en riskfaktor*

Behandlingsrekommendation: BCG-behandling (induktionsbehandling + underhållsbehandling) i minst ett år. Behandlingen ska sättas igång 2-3 veckor efter TURB. Induktionsbehandlingen omfattar 1 instillation en gång i veckan under 6 veckor.

Den rekommenderade underhållsregimen består av 3 instillationer med en veckas intervall under minst ett år under månad 3, 6 och 12.

Total rekommenderas minst 15 instillationer (6+9) under 1 år.

MYCKET HÖG RISK = Patienter som har;
Ta Hg/G3 och Tis med alla tre riskfaktorerna*
TaG2 och Tis med minst två riskfaktorer*
T1 HG/G3 och Tis med minst en riskfaktor*
T1Hg/G3 utan Tis med alla tre riskfaktorerna*

Behandlingsrekommendation: Överväg radikal cystektomi alternativt BCG-instillationer (induktionsbehandling + underhållsbehandling). Totalt rekommenderas minst 15 instillationer (6+9) under minst 12 månader.

*Riskfaktorer i texten ovan utgörs av:
Ålder > 70 år
Fler än en tumör
Tumördiameter > 3 cm

Vid stadium T1 rekommenderas reresektion av tumörbärande område om inte primär cystektomi är aktuellt utifrån prognostisk information redan efter primärresektionen.

Läs mer om Mitomycin instillationsbehandling

Läs mer om BCG-medac instillationsbehandling

¹  Nationellt vårdprogram för Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör, 2021
² EAU Guidelines on Non-muscle-invasive Bladder Cancer (TaT1 and CIS) 2022

Incidens och prevalens av urinblåsecancer i Sverige

I Sverige är incidensen¹ cirka 3200 fall per år och varje år dör över 700 individer till följd av blåscancer. Samtidigt är prevalensen, dvs. antalet individer som lever med diagnosen urotelial cancer (urinblåsecancer och övrig urotelial cancer) i Sverige ca 25 850 (2016).

Under senare delen av 1900-talet har man sett en ökande incidens av blåscancer. I rapporten från Cancerfond 2017 är cancer i urinblåsa och urinvägar den tredje vanligaste cancerformen hos män i Sverige.

Könsfördelningen mellan män och kvinnor är ungefär 3:1

Medianåldern vid insjuknande i Sverige är 75 år, även om blåscancer också förekommer i yngre åldrar. Dödligheten har varit oförändrad, medan det finns tecken på att överlevnaden förbättrats.